Charles´ Våg
Eller har du tråkigt - gör Vågen!
Vågen. Konstruktion Charles Bexander.
Stativ
Viktigt med en stabil fot. Vår lösning på stabil, tung och samtidigt flyttbar på ett enkelt sätt är ett komplett vinterhjul från en bil.
Glöm inte att på våren byta till sommardäck :)
Stångfäste
Bultad i centrum av hjulet finns ett metallkopp. För oss var det en maskindel i aluminium. Poängen med den är att den är lite konisk inuti. Kanske svåraste delen att få till. Men prova med ett rakt rör om det är det du har.
Alla kan inte gå ner i källaren som Charles och leta efter något lämpligt. Om man är 80 år så har man hunnit samla på sig lite "bra ha"-grejer.
Kila fast
I stångfästet sticks stången ner som säkras med en plastkil. En sådan kil som man använder när man lägger parkettgolv.
Tips: Kilen är liten och verkar ha egna ben fast det inte syns. Borra ett hål i den, sätt i ett snöre och fäst den vid stången.
Stångfot
Vi har använt en 70 X 70 x 280 träbit.
Den sågades och täljdes till så att vi fick en för fästet passande diameter.
Sedan har den bultats fast i stången med två st M8.
Stång
Vi använder en regel med måtten 60 X 45 X 1180. Dess längd skall var sådan att vågen kommer att balansera kring höjdcentrum av buttarna bakom.Om någon (mot förmodan givetvis) missar vågens måltavlor skall pilarna hamna i era vanliga buttar som befinner sig c:a en meter bakom Vågen.
Längst upp sitter en M10 bult som fungerar som axeltapp. Det är den axel runt vilken armen rör sig.
På stången under armen sitter ett stopp som hindrar armarna från att göra för stora utslag.
Vi vill ju helst att de alltid skall finnas butt bakom vågens måltavlor.
Förenklingar: Om du har ett stångfäste med klenare innerdiameter skulle man slippa göra en särskild stångfot. Den kunde då täljas fran direkt ur stången som tex är av dimension 45 X 95 (standard regel, förr kallad två tum fyra)
Annars kör vi Kajsa Warg-principen: Man tager vad man haver.
Vågarm
En bräda av dimension 70 X 20 X 1600. OBS mitt på armen sitter hålet för axeln.
OBS igen MITT i.
Eftersom det skall vara en balansvåg är det av största vikt att armarna sticker ut lika långt åt samma håll. Hålet är förstärkt med ett plåtrör för att kunna röra sig lättare kring axeltappen.
Det är alltså vårt mycket enkla lager. Fördelen är förstås den enkla tillverkningen: borra ett hål och tryck i en rörstump.
Bättre lager skulle ge en känsligare balansvåg men detta fungerar faktiskt bra nog. Blir lagret för bra kan det bli svårt att få till ett stabilt startläge med horisontell vågarm.
Butt
På var sida sitter en fyrkant av lämpligt material.
I vårt fall en decimeter tjock grön trysolen.
Men så här i vintertider går det nog bra med vit etafoam det med.
Den är först surrad med en 12 mm lina - knut- genom butt- genom bräda-knut bakom brädan.
Dessutom är den limmad med trälim mot brädan.
Sitter riktigt bra faktiskt.
Butten är monterad så att endast en mindre del av brädan kan träffas.
Placera den som en ruter så det kan löna sig att skjuta i ytterkant på butten. Din pil tynger ner mera ju längre från rotationscentrum du träffar. Högre svårighetsgrad att sikta i ytterspets men det blir bättre för laget om du träffar just där.
I vår klubb har vi många långbågeskyttar vars bågar nog inte kan kallas barnbågar precis. De får inte vara med. Pilarna går igenom både butt och bräda. Bara klena bågar på max 40 pund rekommenderas för skyttet på vågen.
Markering
Vid markering sänker man ner en arm itaget och en stor person håller armen med butten stadigt medans någon annan drar pilarna.Se upp för överivriga som alla vill dra samtidigt. Lätt att peta någon i ögat.
Balansering
När armen är färdig märker man att den väger ojämt. Som balansvikter använder vi någon eller några tavelspikar som vi sätter på sidokanten av den ena butten.Viktigt att göra en finjustering så man börjar med en våg som väger rakt.
Lagtävling
Inte bara för ungdom. --------------------------------- Hämnden är ljuv!
Vi ställer upp skyttarna i två led: en skytt från varje lag och en pil åt gången. Efter avlossad pil ställer sig skytten sist i sitt led. Vi fortsätter tills alla har skjutit tre pilar. Vid stora grupper två pilar. Vid ojämt antal skyttar får ena laget tre extra pilar från början.
Ibland när man nominerar lagen blir de ojämna och jag menar träffmässigt den här gången. I så fall får förlorande lag X st extra pilar vid returmatchen.
Ingen verksamhet vi har åstadkommer sådan intensitet, frenesi och engagemang bland skyttarna som vågen.
Fördelar:
Lätt att ta fram.
Ett redskap för en riktigt rolig lagtävling för den annars så individuella bågskyttesporten.
Självmarkerande - ingen tvekan om vilket lag som leder!
Lätt att ta bort
Tar liten plats när den demonteras.
Nackdelar:
Kraftiga bågar skjuter sönder den.
Du måste bygga den själv!
Skjutledaren tvingas senare bära hörselskydd för att slippa höra tjatet om att ta fram vågen!
Ett annat självmarkerande mål som Charles Bexander byggt är ett skidskytte fallmål.
Men det är en helt annan historia.