Stockholmsgillen
Ett tjugotal är kända men alla har inte existerat samtidigt. En hel del räkenskaper och dokument är bevarade från 1400-talet.
Mycket om gillen visas på Stockholms Medeltidsmuseum.
Men vem som helst fick inte skjuta på papegojan. Papegojskjutningen var ursprungligen en tradition från kontinenten
som kom till norden med köpmännens hjälp.
Att det var likadant i Stockholm framgår av ett bevarat rådsbeslut från april 1489.
Sigillstämpel från Heliga lekamnesgillet i Stockholm.
Rådet stadgade då, att Vårfrugillets eller St:a Gertruds gilles ålderman (ordförande) skulle uppsätta papegojan
på pingstdagen och låta henne avskjuta på annandagen.
PAPEGOJKUNG
Medeltida papegojhalsband i silver
Fornsalen Visby
Foto Roland Bexander
Segraren utnämndes till "fågelkung" eller
"papegojkung"
och fick bära en halskedja med en silverpapegoja.
Samma dag skulle gillet hålla gillesdrickning, och den som skjutit ned papegojan skulle bjuda på öl för gillets
bröder och systrar.
Mängden var bestämd: en läst =
12 tunnor öl - och vid vite inget mer!
Kunde kanske vara nog - det är 1.500 liter!
Alla fick inte skjuta. Det var bara köpmän som var värdiga att vara medlemmar i de nämnda gillena som hade rätt att skjuta.
Den hantverkare som till äventyrs sköt ned papegojan var skyldig att inom ett dygn sätta upp henne igen på egen bekostnad
och bota 3 mark i rådstugan.
Lästips: I medeltidens Stockholm av Göran Dahlbäck ISBN 91-38-09712-5
Läs om
Fiskgjusens Årliga Papegojskjutning.
Läs mera om
Papegojskjutning.