Klubbens äldsta och mest trogna medlem har gått ur tiden 103 år gammal. Han har sponsrat klubben varje år och klubben har genom åren hedrat honom genom att bland annat döpa vår tävling ”Hylanderpilen” efter honom. 

Han föddes den 12 oktober 1917. Det hela började med att Lennart, när han gick på Östra Real i Stockholm, fick ett stipendium i gymnastik. Hedrande men framför allt innebar det att han fick ett presentkort hos Nordiska Kompaniet.

Väl där på NK som låg vid Hötorget i Stockholm köpte Lennart en pilbåge och pilar. På Östra Real fanns en bågskyttesektion. Bland skyttarna där fanns Gerad von Hofsten. Gerads far Sixten var ordförande i Stockholms Bågskjutningsklubb som startat bara några år tidigare. Därmed kom Lennart att bli medlem i denna klubb.

Den unge Hylander visade goda anlag inom bågskyttekonsten. Vid Stockholms Bågskjutningsklubbs propagandaskjutning i Vasaparken i juni 1932 erövrade den då 14-årige Lennart ett pris i form av ett stort graverat tennfat.

Självfallet var det en enorm uppmuntran för Lennart som tränade flitigt. Man sköt då endast utomhus. Skjutbanan var belägen på Svea Artilleriregementes övningsfält och man sköt mot Lidingövägen. De som gick förbi stannade ofta bakom tavlorna och tittade på.

Lennart på stranden i Ystad kort före VM i Båstad 1934. Foto: Dolly Hylander

1934 arrangerade Sverige bågskytte VM i Båstad, och Lennart fick möjlighet att deltaga. Klubbkamraten Henry Kjellson vann och 16-åringen själv slutade på 18:e plats i herrklassen.

Lennart skaffade sig så småningom stålbågar från SEEFAB i Sandviken. Idag skulle vi kalla den för en take-down långbåge. Den består av avsmalnade kalldragna tillplattade stålrör. Stängen är en stålvire med nockläge och öglor fixerade med lödning. 1939 kostade en sådan båge 90 kr.

På själva bågen gjorde man sina egna siktmarkeringar för olika avstånd. Den båge som Lennart skjutit mest och bäst med var på 42 pound. Bågen syns på bilden ovan. De bästa träpilarna var amerikanska eller engelska och ”fotade”. Det betyder att spetsen av pilen var redwood som elegant med en lång v-fog övergick till skaftet av gran. Nocken var skuren direkt i skaftet men stålnockar förekom också.
Senare använde man även smäckra pilar i stål.

1936 i Stockholm och 1937 i Helsingfors var Lennart med i det segrande svenska 3-mannalaget i landskamper mot Finland.

Lennart blev allt mer involverad i klubbarbete och var sekreterare i Stockholms Bågskjutningsklubb under ett antal år under 1940-talet. Stockholm arrangerade 1946 det tionde världsmästerskapet i bågskytte. Lennart fick som en av arrangörerna behålla en medalj från denna tävling. Förlagan till medaljen har ritads av den gamle världsmästaren Henry Kjellsson.

Ett särskilt roligt minne för Lennart är en tävling i Oxford, England då han uppnådde ”100 hits” och fick deras runda klubbmärke med utstickande tre pilar med utmärkelsen ingraverad. Roligt var också att få skyttemärke i Guld. När Lennart fick den var bara 10 st sådana utdelade tidigare.

1940-talet innebar många stora förändringar för Lennart: bl.a. militärtjänst, giftemål och examen som Civilingenjör Väg och Vatten. Han kom senare som yrkesverksam bl.a.att arbeta med konstruktion av den första tunnelbanelinjen i Stockholm: Lindhagensplan – Kungsgatan.

Flytt från att bo nära bågskyttebanan till att bo på andra sidan staden innebar att det blev svårare att hålla på med pil och båge regelbundet.  Men Lennart lyckades dock få möjlighet att åka på ett VM till, nämligen 1948 i London. På korthåll kom han på 15:e plats och sammanlagt på en 20:e plats. Efter London gjorde Lennart en liten paus med bågskyttet på så där ungefär 55 år då han köpte en modern recurve-båge. Det blev senare inte så mycket bågskytte som tidigare men bågen spändes likväl varje dag som motion.

Lennart var också oerhört golfintresserad och han kom att flytta ut till Värmdö under sitt vuxna liv där han kunde bo och leva nära golfbanan. Han släppte dock aldrig bågskytteintresset och kontaktade kring sekelskiftet oss på BK Fiskgjusen och blev snabbt en medlem och stolt sponsor.

BK Fiskgjusen kommer sakna Lennart och vi kommer alltid att ha honom kvar i vårat minne.

Arbetsdag 19/6 2021

Pin It on Pinterest